När Bella aer aig i spegeln skiker hon till,
Det är hon men ändå inte. Ögonen är döda,
leendet hotfullt och elakt. Snart känner hon
sig förföljd. Håller hon på att bli knäpp?
Men saker runt hennes liv skvallrar om
något annat. Hon har en dubbelgångare
någon som är allt igenom ond.


Bella står inte ut längre. Där står han svinet Douglas och ler så där överjobbigt elakt.
Om bella vaea gade varit lite större. Om hon bara hade haft en övernaturligt kraft u hennes historiebok och river ut blad efter blad.

- Kan du ta ioch terra någon i din storlek?
fräser hon.

- Slå mig bara, flinar Douglas och pekar på sin haka
- Det skulle jag gära, men eftersom jag inte är lika stor som du är så kan jag inte.
Bella sätter händerna för munnen. Vad säger hon ? Douglas leende faller.
Han tar ett steg fram mot henne, blicken är svart. Bella ser sig desperat omkring.
Finns det ingen här i skolkorridoren som kan hjälpa henne? Men bella och Douglas står
skymda bakom några skåp så ingen lägger märke  till dem .

- Visa pattarna, väser Douglas
- va?

Douglas ord är så absurda att bella faktiskt först tror att hon hör fel men Douglas nickar
mot hennes bröst och kliver fram ett steg till.

-  Rör mig inte ! skriker Bella i panik.
Douglas börjar flina igen. Det finns ingen som kan flina så äckligt som han.  Han har klivit
fram yterligare ett steg mot henne och står nu så nära att han skulle kunna greppa henne hur
lätt som helst.

- Om du rör mig så vet hag inte vad jag gör.
Bella hör att det är hon som viskar. Douglas händer tar tag i henne och sen blir allt svart.

Douglas ligger och kvider på golvet i en blodpöl. Bella skriker till. Hon ser sig
vettskrämd omkring. Vad har hänt? Bella tittar på sina händer och kläder.
Inte en droppe blod.